Can you hear my heart beating still?
Såhär då:
Ööööööööööööööh. Det var något jao skulle göra. Avafan. Kollar några bookies. Emmis blogg. Nytt å fräääscht (farmor stylee)! Ööööööööh. Ah, jag kan ju kolla min också. Ett EMMiinlägg. ÖÖÖÖÖÖÖH!!! Jag skriver lite själv.
Nånstans där SLOG DET MIG finally.
Annas blogg!! För jävelen. Som jag har väntat på uppdateringar och nu hintar hon till och med om det utan att jag ens kommer ihåg att kolla. Lamt.
Tror det blir farmor på onsdag (åh förlåt! freakin' julafton). Snarare vet jag. Vilket är lite lite ok med tanke på att det sammanlagt blir en julklapp att införskaffa. Dessutom får jag mat.
Därefter hoffnungsweise en midnattsmässa i Malmö eller Trelleborg.
Bu å bä.
Anja vill åka till Österrike. Au pairjobb minst ett halvår. Klok unge. Om hon gör det...
Galet vilken skillnad på 'finhet' man kan ha på hud av samma slag. Som på mina två händer t.ex. Den ena sönderkliad p.g.a. pengar, kortisonbehandlingar, kemikalier. Den andra jättefin. Den ena som en elefant och den andra som babygump. Typ.
Apropå babies var Charlotte inne en sväng ikväll! Jag vet inte om hon (och många andra) fattar hur tacksam jag är att mina vänner faktiskt hör av sig trots att jag inte gör det. När, var, hur? Jag måste alltid ha en sjukt bra ursäkt. Anyway, we made some plans for New Year's Eve. I'm satisfied. Löfte: Lära mig gitarr eller piano.
Can you hear the wind whispering?
Ööööööööööööööh. Det var något jao skulle göra. Avafan. Kollar några bookies. Emmis blogg. Nytt å fräääscht (farmor stylee)! Ööööööööh. Ah, jag kan ju kolla min också. Ett EMMiinlägg. ÖÖÖÖÖÖÖH!!! Jag skriver lite själv.
Nånstans där SLOG DET MIG finally.
Annas blogg!! För jävelen. Som jag har väntat på uppdateringar och nu hintar hon till och med om det utan att jag ens kommer ihåg att kolla. Lamt.
Tror det blir farmor på onsdag (åh förlåt! freakin' julafton). Snarare vet jag. Vilket är lite lite ok med tanke på att det sammanlagt blir en julklapp att införskaffa. Dessutom får jag mat.
Därefter hoffnungsweise en midnattsmässa i Malmö eller Trelleborg.
Bu å bä.
Anja vill åka till Österrike. Au pairjobb minst ett halvår. Klok unge. Om hon gör det...
Galet vilken skillnad på 'finhet' man kan ha på hud av samma slag. Som på mina två händer t.ex. Den ena sönderkliad p.g.a. pengar, kortisonbehandlingar, kemikalier. Den andra jättefin. Den ena som en elefant och den andra som babygump. Typ.
Apropå babies var Charlotte inne en sväng ikväll! Jag vet inte om hon (och många andra) fattar hur tacksam jag är att mina vänner faktiskt hör av sig trots att jag inte gör det. När, var, hur? Jag måste alltid ha en sjukt bra ursäkt. Anyway, we made some plans for New Year's Eve. I'm satisfied. Löfte: Lära mig gitarr eller piano.
Can you hear the wind whispering?
Bia!
... you're alone ...
Dum dum dum dum dum dum dum dum dumhuve?
Dum dum dum dum dum dum dum dum dumhuve?
Calm down
Det går ju liksom för långt. Nu hade jag t.o.m. glömt bort att jag bloggat om min demens en gång tidigare.
Är inte det en bekräftelse så säg!
Whilst all the elephants stampede
Ja, jag jobbar ju hela tiden. Ingen rast och ingen ro. Faktiskt. Har inte haft ordentlig matpaus sen jag blev Stf Ac. Antingen jobbar jag hela halvtimmen eller så jobbar jag.
Samtidigt har jag blivit mer dement än någonsin förut. Glömmer saker, håller inte reda på, kopplar inte. Är det ett första tecken innan man går in i väggen? Jag blir också vansinnig när nya kollegor uppför sig som jag gjorde i början. Stannar kvar länge efter jobbet och drömmer/googlar om jobbrelaterade saker på sin fritid. Been there, it ain't beautiful boy!
Nu till jordskalvet. Äckligt är min första kommentar. Jag stod i sovrummet och gjorde mig redo för att gå till jobbet när hela huset och all inredning började skaka. Jag hörde hur en tavla trillade ner i vardagsrummet. Trodde allvarligt att ett plan störtat in i huset! Sen blev det alldeles tyst. Tog ner gardinen för fönstret men det var helt mörkt sånär som på några grannfönster. Ingen eldsvåda men folk på balkongerna. Alla i lägenheten hade vaknat (SÅKLART), jag satte på radion och Sarorna tv:n. David vände sig i sängen och somnade om. Sen gick jag till bilen. Ute på Svanegatan stod en kvinna i morgonrock och pratade med en boende i ett fönster en våning upp. När jag passerade hojtade de till och frågade vad som hänt. "Det har skakat i hela Skåne" sa jag och gick vidare. Längs hela allén stod folk i nattsärk och samtalade med rastande hundägare.
Resten av förmiddagen spenderades mestadels på kontoret, lyssnandes på P4 och nya rapporteringar. Inte mycket nytt men väl alla människors kommentarer. "Jag har inte upplevt något liknande under mina 50 år i livet". Tänk att vara bosatt på en plats där man nästan är VAN vid liknande händelser. Obehagligt.
Kom-i-håg:
Sola x2
Köpa strumpbyxor
Fixa fotoram
Skriva upp Cosmopolitanrecept och köpa grejor därtill
Ta med öl, vin och sprit till jobbet
Planera nyårsafton
Present Kristofer
Betala räkningar
Köpa julklappar
Gå på bio innan 31:e
Jag åker aldrig till Sassnitz igen...
Samtidigt har jag blivit mer dement än någonsin förut. Glömmer saker, håller inte reda på, kopplar inte. Är det ett första tecken innan man går in i väggen? Jag blir också vansinnig när nya kollegor uppför sig som jag gjorde i början. Stannar kvar länge efter jobbet och drömmer/googlar om jobbrelaterade saker på sin fritid. Been there, it ain't beautiful boy!
Nu till jordskalvet. Äckligt är min första kommentar. Jag stod i sovrummet och gjorde mig redo för att gå till jobbet när hela huset och all inredning började skaka. Jag hörde hur en tavla trillade ner i vardagsrummet. Trodde allvarligt att ett plan störtat in i huset! Sen blev det alldeles tyst. Tog ner gardinen för fönstret men det var helt mörkt sånär som på några grannfönster. Ingen eldsvåda men folk på balkongerna. Alla i lägenheten hade vaknat (SÅKLART), jag satte på radion och Sarorna tv:n. David vände sig i sängen och somnade om. Sen gick jag till bilen. Ute på Svanegatan stod en kvinna i morgonrock och pratade med en boende i ett fönster en våning upp. När jag passerade hojtade de till och frågade vad som hänt. "Det har skakat i hela Skåne" sa jag och gick vidare. Längs hela allén stod folk i nattsärk och samtalade med rastande hundägare.
Resten av förmiddagen spenderades mestadels på kontoret, lyssnandes på P4 och nya rapporteringar. Inte mycket nytt men väl alla människors kommentarer. "Jag har inte upplevt något liknande under mina 50 år i livet". Tänk att vara bosatt på en plats där man nästan är VAN vid liknande händelser. Obehagligt.
Kom-i-håg:
Sola x2
Köpa strumpbyxor
Fixa fotoram
Skriva upp Cosmopolitanrecept och köpa grejor därtill
Ta med öl, vin och sprit till jobbet
Planera nyårsafton
Present Kristofer
Betala räkningar
Köpa julklappar
Gå på bio innan 31:e
Jag åker aldrig till Sassnitz igen...